Innan du slår till

Du står i cykelaffären omgiven av en skog med elcyklar. Det är ganska stor skillnad på olika elcyklar och olika drivsystem. Så det gäller att ha koll på de viktiga punkterna, vad som ska granskas. Vår köpguide visar vägen genom elcykelns djungel.

Text: Björn Åslund Foto: Eurobike Ur Allt om Elcyklar nr1 2016

Elcyklar finns ju i de mest skiftande utföranden, i olika prisklasser och med olika utrustning. Men behoven skiftar. Så om din kompis sjunger lovord om en elcykeln, är den kanske inte det perfekta valet för dig. Så vad ska du då titta på inför cykelköpet?

PRISKLASS
Idag förstår och accepterar de flesta att en elcykel är betydligt dyrare än en vanlig cykel. Men när elcykeln kostar över 20 000 kronor?

Jo, det är nästan alltid så att cykelns prislapp har ett samband med cykelns kvalitet. Cykeln i högre prisklasser har kvalitetskomponenter, som ger mindre risk för haverier, lösa delar och rost. Oftast är dyra cyklar riktigt lättrampade även med avstängd eldrift. Det ger helt enkelt en bättre cykelupplevelse.

Den billiga elcykel – under 10 000 kr – fungerar säkert, men den är inte lika rolig. Tänker du välja en elcykel i de lägre prisklasserna, välj då ett känt varumärke från en butik du har förtroende för. Så att du har någonstans att få hjälp, om cykeln börja krångla. 

Att köpa superbilliga cyklar på nätet rekommenderas inte alls. Inte minst för att det kan vara väldigt svårt att få fram reservdelar. Vi har stött på flera historier om drabbade köpare av lågpriscyklar. De har blivit stående med trasiga cyklar utan att kunna få reparation.

OLIKA KLASSER
En vanlig elassisterad elcykel får ha en motor på 250 watt, och den får hjälpa till upp till 25 km/tim. Vid högre hastighet stängs motorn av. För dessa cyklar räcker det med vanlig hemförsäkring. Såvida inte cykeln är värd mer än 20 000 
kronor, då kan det vara läge att ta en extra värdeförsäkring. 

Men det finns andra klasser av elcyklar, med andra krav. Där finns den nya klassen ”motoriserade cyklar” som ska drivas med en trampanordning och får ha en motor på högst 1 kW. Motorn får inte ge krafttillskott över 25 km/tim. Denna effekt kan främst behövas på tyngre lastcyklar. 

Dessa hamnar i moped klass II, och för personer födda efter 1 oktober 1994 krävs förarbevis för moped klass II eller AM-körkort. Är man äldre än så krävs inget körkort eller förarbevis. Moped klass II ska vara trafikförsäkrad och försäkringsbevis ska medföras vid färd. På huvudet ska man ha cykelhjälm.
Det finns även s k speed pedelecs, som kan köras upp till 45 km/tim. Det har varit viss förvirring kring klassningen, ett tag skulle de registreras som moped klass 2 . Men nu har transportstyrelsen satt ned foten och det är moped klass 1 för speed pedelecs i och med anpassning till EU-förordningen 168/2013. 

Därmed ska den ha registreringsskylt, det krävs E-godkänd mopedhjälm, körkort minst AM. Elcykel i moped klass 1 får inte färdas på cykelbana.

Elcykel i klass I ska vara trafikförsäkrad. Ett kostnadsförslag på en sådan försäkring ger en årspremie på 4920 kr, för en manlig cyklist på 30 år boende i en medelstor landsortstad. Ett annat bolag beräknade att premien för trafikförsäkring kan ligga på 6 000–7 000 kr, men konstaterade att transportstyrelsen inte fullt kunnat klarlägga vilka regler som gäller för elcyklar som kan nå 45 km/tim. Den som planerar att köpa en sådan cykel bör kontakta transportstyrelsen, för att få tydliga besked om villkor.

Bild: 2018-02/arch9860-2000x1333.jpg
Det finns flera motorsystem att välja mellan.


OLIKA MOTORSYSTEM
Det finns en rad olika motorsystem för elassisterade cyklar, dels från ”okända” asiatiska tillverkare, dels från kända leverantörer som Yamaha, Bosch och Shimano. De senare har satsat på system med hög kvalitet och prislapp därefter. En del cykelmärken har motorsystem som de kallar egna, men som egentligen kommer från någon underleverantör, dock inte de stora kända. Ena huvudalternativet navmotor. Den enklare varianten brukar sitta i framhjulen och kan inte dra nytta av cykelns växlar. Fördel med navmotor i framhjulen är att det inte kan störa växlandet och vilken trampkadens du väljer. 

Eftersom navmotorn inte kan växla ned, så ska man vara försiktig med att dra tunga lass i branta backar, då motorn kan överbelastas. En nackdel med motor i framhjulet är att den lättare spinner loss, i grus och på is.

Det finns även navmotorer för montering som bakhjul, det är dock en mer ovanlig lösning på den svenska marknaden. Andra huvudalternativet är mittmonterad motor i vevpartiet, som då driver bakhjulet via cykelns vanliga växelsystem. Detta kan göra cykel urstark när man växlar ned och dessutom kan pressa på hårt med tramporna.

Det finns i princip två sorters styrning av motorkraften. 

Vevsensor (rotationssensor) känner av hur fort tramporna snurrar. Systemet ökar motoreffekten ju fortare du trampar. Denna enklare form av styrning finns på lite billigare cyklar, oftast med motor i framhjulet.

Momentsensor (eller kraftsensor) är en mer förfinad teknik, som känner av hur hårt du trampar. Ju mer kraft (vridmoment) man pressar på tramporna desto mer effekt på motorn. Fördelen med detta är att man får ut mer motorkraft när man verkligen behöver det, som i uppförsbackar.

Men momentsensor kräver det att du trampar litet hårdare för att få motorn att börja jobba. En elcykel med rotationssensor ger mer motoreffekt med mindre egen insats, det räcker i princip att man bara vevar runt pedalerna för att motorn ska dra.

Alla system kan ställa olika nivåer av bidrag från motorn. Det kan skilja en del på denna funktion, så att motorsystemen uppför sig lite olika, beroende på effektkurvan som reglerar hur mycket kraft motor ger vid olika hastigheter, och hur fort och hårt man trampar. En del motorsystem ger en max hastighet (15, 20, 25 km/tim) på viss inställning.

Andra system innebär att man väljer grad av motoreffekt, exempelvis låg effekt som läggs på ändå upp till 25 km/tim. Denna egenskap uppskattas säkert av vintercyklister, då man kan köra fort med låg effekt och trampa sig varm.

BATTERI
Det elcykelköpare undrar mest över lär vara batterierna. Man undrar över körsträckor, laddning och batteriets livslängd. Men ett urladdat batteri på en elcykel, är ingen stor grej. Det går ju alltid att trampa vidare.

Tillverkarna brukar uppge möjliga körsträckor med fullt batteri, men dessa uppgifter bör tas med en stor nypa salt. De ska mer ses som ett riktvärde för hur långt man kan komma. Det som krånglar till uppskattningen av möjlig körsträcka är att det är många faktorer som påverkar; belastning på motor och batteri kan variera enormt, cyklisten tyngd, last, motvind/medvind, hur hårt man trampar, backighet, med mera. Ju fler wattimmar (Wh) desto mer energi i batteriet som kan omsättas till körsträcka. Vi har därför avstått uppgifter om körsträckor för elcyklarna i denna tidning.

Cyklar i lägre prisklasser brukar kunna klara 3–5 mil med fullt batteri. De mer påkostade motorsystemen kan ge 8–9 mil. Man bör känna till att den möjliga körsträckan minskar ju kallare vädret är.

Någon snabbladdning finns inte på cykelbatterier, det kan ta 4 timmar eller mer att ladda fullt. Det följer alltid med en laddare till cykeln, en liten klump på något kilo, som alltså kan tas med på längre färder.

Batteri är en kostnad man får räkna med i framtiden, eftersom de har begränsad livslängd. De tappar succesivt i lagringsförmåga, och efter 600–800 laddcykler (varje laddcykel kan bestå av flera delladdningar) kan det vara dags för ett nytt. Några tillverkare lovar 1 000 laddcykler, innan batteriet börjar chansera. Räkna med 3 000–4 000 kr för ett nytt batteri.

Inför köp, kolla om batteriet är lätt ta loss och sätta åter. Cykeln blir ju mindre stöldbegärlig utan batteri, och du vill kanske ladda på jobbet. Självklart ska det finnas batterilås, men vi har hittills inte sett cyklar utan sådant lås.

Viktigt att känna till är att batterierna inte mår bra av total urladdning. Om cykeln ställs undan vintertid, bör batteriet ändå laddas några gånger.

DISPLAY OCH MANÖVERKNAPPAR
Elcyklarnas displayer finns i många varianter, och det är en smaksak vad som passar dig. Den som vintercyklar, med grova handskar, bör dock kolla lite extra på manöverknapparna, som i en del fall kan vara rätt små och pilliga.

GÅASSIST
Med gåassistans drar motorn i promenadhastighet. Kan vara riktigt smidigt när man ska baxa in cykel genom en brant passage. Kolla gärna om det är enkelt att få igång och manövrera gåassistansen.

PROVKÖRNINGEN
När du provcyklar ska du känna efter hur pass följsam motorstyrningen är. Reagerar elmotorn snabbt och exakt på hur fort och hårt du trampar?
Prova gärna hur motordriften känns i tunga uppförsbackar, i synnerhet om du har mycket backar i din cykelvardag.

Kolla även hur cykel känns med helt avstängd eldrift, för att få en uppfattning av hur det blir med urladdat batteri. Här kan det vara stor skillnad; en del cyklar blir tungtrampade bestar utan motor, medan andra är överraskande pigga utan. 

Annons
Annons
Annons