Inpasset: Att resa och inte forslas

⇒ Det finns fler anledningar att cykla elcykel än att man får stöd i backarna, många fler. 

Text: Johnny Ottoson Ur Allt om Elcyklar nr1 2018

Argumenten för elcyklar är många. Som stor räckvidd och en hastighet som vi gamla bilister oftast inte kan uppnå på en vanlig cykel. Tystnaden och enkelheten. Men reklambroschyrerna beskriver sällan själva känslan – den monumentala upplevelsen av frihet som bara en elcykel kan erbjuda.

Det är precis som när man var 15 år och fick köra moppe för första gången. En hel värld stod plötsligt stod helt vidöppen. Nu kunde man ta sig vartsomhelst, även till platserna dit man inte orkade cykla eller som inte kunde nås med buss eller bilskjuts. Spänningen att få utforska vart smala stigar ledde. Upptäcka små sjöar som man inte visste existerade. Det övergivna ödehuset vid vägens ände och vattenfallet vid stora berget.

Nu gör jag den resan igen, trettio år senare. Denna gång tyst och miljövänligt. Behöver inte längre fundera på vad färden kostar. På små vindlande vägar tar jag mig de 35 kilometrarna till jobbet inne i Kungälv och sen hem igen på kvällen. Jag får uppleva dofterna, känna hur solen bränner, höra hur däcken viner mot asfalten eller knastrar på fint packat grus. Nu slipper jag sitta innestängd i min plåtbubbla. Istället blir jag en del av allt som omger mig. 

Lukten av regn eller dimman en tidig morgon. Gryningsljuset som blandas med cykellampans sken och det avlägsna surret från elmotorn. Känslan att hitta precis rätt tempo och komma in i flytet. Resan till arbete blir en upplevelse, istället för ett vacuum i vardagen. Biltrafiken tätnar när jag närmar mig staden. Jag ser hur de sitter där, en och en i sina bilar, precis som jag själv gjorde. 

Tid i tillvaron. En planerad resa istället för en forcerad transport. Förmånen att stanna vid vägen och leda cykeln bortom de aviserade rastplatserna. Att hitta tystnaden för att vila både kropp och sinne. Vetskapen av att färdas men att inte på någon annans bekostnad.

Längs små slingrande cykelbanor kommer jag fram i samma skick som jag gav mig iväg. Inte ens under varma högsommardagar behöver jag bli svettig. Utan att bli särskilt andfådd får jag mer än min dagliga dos av friskvård. Men framförallt så färdas jag istället för att forslas. En resa som känns, som är på riktigt. En resa mot framtiden. 

Bild: 2018-06/1528101717_img-20180121-222317.jpg
Johnny Ottoson, Ucklum
Annons
Annons
Annons