Köpguide: Så väljer du rätt elcykel!

DU har kommit till beslut, det är dags för din första elcykel.
Men marknaden svämmar över av cykelmodeller, som också skiljer sig rejält i prestanda och egenskaper. Vår köpguide hjälper dig välja just den elcykel som passar dina behov.

Text: Björn Åslund Ur Allt om Elcyklar nr1 2017

Det finns elcyklar för snart alla behov. Marknaden börjar med lågpris under 10 000 ­kronor och i andra ändan hittar vi lyxcyklar för 100 000 kr. Det finns ­hybrider, mountainbikes, speedbikes, fatbikes, vikcyklar och så förstås klassiska herr- och damcyklar med upp­rätt ­körställning. Lägg till lastcyklarna, och även en rad ­varianter för olika handikapp. På den svenska marknaden finns i dag cirka 40 ­leverantörer av elcyklar, med flera hundra olika modeller. 2017 innebär ännu fler ­modeller, då tillverkarna nu förstått att svenskarna ­verkligen vill ha elcyklar. 

Så – vilken modell passar dig bäst?

1. Vilken cykeltyp?

KLASSISK DAM/HERR.
Det passande valet för stadscyklisten. Visserligen håller man lätt 25 km/h med el, men med upprätt körställning och bredare sadel är inte denna cykeltyp så rolig för långturer. En cykel med lågt insteg, så kallad unisex, passar som allroundcykel för en familj, där många kan dela på cykeln. Kanske som -alternativ för en andra bil? Faktum är att en väldigt stor del av försäljningen är av typen med lågt insteg. 

SPEEDBIKE.
Det finns motoriserade cyklar för högre farter, så kallade speebikes. De klassas som EU-moped klass 1 och har motorstöd upp till 45 km/h.

MOUNTAINBIKE.
Kraftiga däck, många växlar, dämpning och hög markfrigång sammanfattar -mountainbiken, som alltså är byggd för svårare terrängkörning. 

HYBRIDER.
Hybridcykeln kan beskrivas som en kombination av racer och standardcykel. Det är en lite sportig cykel med lätt framåtlutad körställning och många växlar.

FATBIKE.
Fethjulingen har uppsvällda däck. Riktigt bra väggrepp och förstås avsedd för de -riktigt sura underlagen, som kärrmark, sand och snö.

VIKCYKEL.
 En cykel med små dimensioner, som kan fällas ihop. Ta med cykeln på tåget. Eller i bilen, i husvagnen eller båten. Eller om du har svårt med förvaring i huset.

LASTCYKEL.
Två- eller trehjuliga. Klarar oftast upp till 100 kilo last plus förare, och med elstöd fungerar de utmärkt för vardagsresorna med barn och matkassar. 

2. Vad kostar det?

Idag förstår och accepterar de flesta att en elcykel
är betydligt dyrare än en vanlig cykel. Men när elcykeln kostar över 20 000 kr?

Jo, det är nästan alltid så att cykelns prislapp har ett samband med dess kvalitet. Cyklar i högre prisklasser har kvalitetskomponenter. Mindre risk för haverier, lösa delar och rost. Dessutom får du en betydligt -säkrare cykel med pålitliga bromsar. Oftast är dyra cyklar riktigt -lättrampade även med avstängd eldrift. Det ger helt -enkelt en bättre cykelupplevelse, ett -bredare flin när du kan susa fram bekymmersfritt med elstödet. 

Det kan tyckas mycket med en cykel för över 20 000 kronor, där prislapparna brukar börja för cyklar med de bästa motor-systemen. Vår erfarenhet är att de dyrare cyklarna är värda sin prislapp. Det finns undantag, välbyggda dyra cyklar, men med någon detalj som drar ned intrycket.

Den billiga elcykeln – under 10 000 kr – fungerar säkert, men den är inte samma nöjesmaskin. Tänker du välja en elcykel i de lägre prisklasserna, välj då ett känt varumärke från en butik eller ett varuhus du har förtroende för. Blir det trubbel så kan du med stor sannolikhet få hjälp. 

Köper du cykeln på distans, bör du kolla med din lokala cykelverkstad om de är beredda att serva och reparera el-driften. Förr eller senare behöver den träffa cyke-mekanikern, kanske lite oftare än en vanlig cykel, då den är mer komplicerad, och elassistansen sliter hårdare på komponenter som bromsar och kedja. 

Att köpa superbilliga cyklar på nätet rekommenderas inte alls. Inte minst för att det kan vara väldigt svårt att få fram reservdelar. Vi har stött på flera historier om drabbade köpare av lågpriscyklar. De har blivit stående med trasiga cyklar utan att kunna få reparation. Dock verkar marknaden sakta saneras här, de riktiga skräpcyklarna har blivit färre. 

3. Vilken klass?

Elcyklar är inte bara i en klass för sig – utan här behöver du också ha koll på att det kan finnas elcyklar med andra krav.

 I Juridik och trafikregler är en vanlig elassisterad cykel likvärdig en vanlig cykel. Skillnaden är att elcykeln får ha en motor på högst 250 watt kontinuerlig effekt, och den får förstärka trampningen upp till 25 km/h. Vid högre hastighet stängs motorn av. Någon speciell försäkring behövs inte. Stöld ersätts via hemförsäkringen. Man bör känna till att dyrare elcyklar, 15–20 000 kr och uppåt, oftast kräver en extra värdeförsäkring om man ska få full ersättning. 

Det finns andra klasser, med andra krav. 2016 infördes en ny typ av moped klass 2, som kallas motoriserad cykel. Fordon av denna kategori har trampor och en motor på upp till 1 kW. Den kan se ut som en cykel men räknas alltså som moped. Motorn får inte ge krafttillskott över 25 km/tim. I praktiken lämpar sig dessa motorer främst för tunga lastcyklar, men sådana syns ännu inte i Sverige. Hittills har dessa starkare motorer sålts separat, för konvertering av cyklar till elcyklar. Dessutom har vi de snabba elcyklarna (speed bikes), som räknas som EU-moped klass 1. 

De får framföras i upp till 45 km/h, är inte tillåtna på cykelbana, ska ha registreringsskylt, det krävs E-godkänd mopedhjälm och körkort minst klass AM. Den ska också vara trafikförsäkrad, och premien kan kosta flera tusenlappar per år.

4. Vilket motor­system passar dig?

Elcykelns hjärta är ju motorsystemet. Det skiljer väldigt ­mycket ­mellan ­motorsystemen i egenskaper. I stort sett det enda ­gemensamma är att de ger ­motorstöd upp till 25 km/h eller 45 km/h. Att ha viss grundläggande förståelse för de olika motortypernas ­egenskaper, underlättar väldigt när man står inför köpbeslut. 

Det finns en rad olika leverantörer av motorsystem, dels från ”okända” asiatiska tillverkare, dels från kända leverantörer som Yamaha, Bosch, Bafang, Promovec och Shimano. De senare har satsat på system med hög kvalitet och prislapp därefter. En del cykelmärken har motorsystem som de kallar egna, men som egentligen kommer från någon större tillverkare. En väldigt vanlig fråga är om batteriet laddas när man bromsar elcykeln. Den funktionen finns inte på elcyklar i normala prisklasser som säljs i Sverige. Däremot i bergiga länder hittar man denna funktion, då den faktiskt kan ge viss laddning i långa utförslöpor.

navmotor är det ena huvudalternativet. Vanligen brukar den sitta i framhjulet och kan inte dra nytta av cykelns växlar. Fördelen med navmotor i framhjulen är att det inte kan störa växlandet och vilken -trampkadens du väljer. Eftersom -navmotorn inte kan växla ned, så ska man vara försiktig med att dra tunga lass i branta backar, då motorn kan överbelastas. En nackdel med motor i framhjulet är att den lättare spinner loss, i grus och på is. Med framhjulsmotor fördelas kraften bättre, motor i framhjulet och trampdrift på bakhjulet. Det finns även navmotorer i bakhjulet, men det är ännu ganska sällsynt på den svenska marknaden. 

Andra huvudalternativet är mittmonterad (centrummonterad) motor i pedalernas vevparti, som då driver bakhjulet via kedjan och cykelns vanliga växelsystem. Detta kan göra cykeln urstark när man växlar ned och dessutom kan man pressa på hårt med tramporna. Men mittmotorn sliter hårdare på kedjan och kransen på den bakre växeln. I synnerhet slarvig växling kan ge oljud från bakväxeln som bidrar till slitage. Det finns i princip två sorters styrning av motorkraften.

Kadens- eller rotationssensor känner av hur fort du trampar. Systemet ökar motoreffekten ju fortare du trampar. Denna enklare form av styrning finns på lite billigare cyklar med navmotor. En elcykel med rotationssensor ger mer motoreffekt med mindre egen insats, det räcker i princip att man bara vevar runt pedalerna för att motorn ska dra tillräckligt för att hålla uppe farten.

Momentsensor (eller kraftsensor) är en mer förfinad teknik, som känner av både hur hårt och fort du trampar. Ju mer kraft (vridmoment) man pressar på tramporna desto mer effekt på motorn. Det kan variera en del mellan olika motorsystem vid vilken kadens där motorn ger högsta vridmoment. Fördelen med momentsensor är att man får ut mer motorkraft när man verkligen behöver det, som när man trycker på i uppförsbackar. Med momentsensor krävs det att du trampar så cykeln drivs framåt för att motorn ska dra, till skillnad från rotationssensor där man kan slötrampa. Det är alltså mer som verklig cykling med momentsensor.

Alla motorsystem har möjligheter att ställa olika nivåer på motoreffekten. Det kan skilja en del på denna funktion, så att motorsystemen uppför sig lite olika, beroende på effektkurvan som reglerar hur mycket kraft motorn ger vid olika hastigheter, och hur fort och hårt man trampar. En del motorsystem ger en maxhastighet (typ 15, 20, 25 km/h) beroende på val av effektprogram. Andra system innebär att man väljer grad av motoreffekt, exempelvis låg effekt som läggs på ändå upp till 25 km/tim. Denna egenskap uppskattas säkert av vintercyklister, då man kan trampa fort med låg effekt och hålla sig varm.

Nästan alla elcyklar har en elmotor på 250 watt, men det kan skilja påtagligt hur starka de är i praktiken. Bland annat beroende på att en del motorer momentant kan ge högre effekt, så länge hastigheten inte är över 25 km/h. En faktor som ska visa på elmotorns dragvilja är vridmoment. Högt vridmoment ska förstås ge mer drag och styrka. Nu är det inte så många motorsystem som anger vridmoment, endast några av de dyrare mittmotorsystemen. 

Så testa och jämför. Kör i riktigt branta backar, där märker man skillnaden. En varningssignal är också om batteriets indikator för laddnivå sjunker tillfälligt under hård belastning, men då är det sannolikt batteriet som är flaskhalsen.

Mittmonterad

Bild: 2018-03/mittm.jpg
Finns i pedalernas vevparti. Driver bakhjulet och cykelns växelparti.

+ Cykeln blir urstark när man växlar ned. 

+ Gör att man kan pressa hårt på tramporna.

- Sliter hårt på kedjan och den bakre kransen.

- Slarvig växling ger lättare oljud och slitage.

Navmotor

Bild: 2018-03/framhjulsm.jpg
Sitter i cykelns framhjul och drar inte nytta av växlarna.

+ Stör inte ­växlandet eller den ­trampkadens du väljer. 

+ Fördelar ­kraften över fram- och bakhjul.

- Spinner lättare loss i grus och på is.

- Blir lätt ­överarbetad i ­uppförsbackar om man har tung last.

5. Hur funkar batteriet?

Elcykel-köparna Undrar mest över batterierna. De undrar över körsträckor, laddning och batteriets livslängd. Men ett urladdat batteri på en elcykel är ingen stor grej.
Det går ju alltid att trampa vidare.

Ju fler wattimmar (Wh) desto mer elenergi i batteriet som kan omsättas till körsträcka. Vissa tillverkare uppger inte Wh, istället amperetimmar (Ah). För att få fram Wh ska man multiplicera Ah med batteriets spänning (vanligen 36 volt). Använd formeln Ah X volt = Wh. Så ett batteri på 11 Ah med 36 V har alltså en laddning på 11 Ah x 36 V = 396 Wh

 Tillverkarna brukar uppge möjliga körsträckor med fullt batteri, men dessa uppgifter bör tas med en stor nypa salt. De ska mer ses som ett optimistiskt riktvärde för hur långt man kan komma. Det som krånglar till uppskattningen av möjlig körsträcka är att det är många faktorer som påverkar; belastning på motor och batteri kan variera enormt, med olika effektprogram, cyklisten tyngd, last, motvind/medvind, hur hårt man trampar, backighet, med mera. Man bör känna till att batterierna har störst kapacitet kring 20–25 grader, och att kapacitet minskar ju kallare vädret är. Vid noll grader har de tappat cirka 25 procent av den maximala körsträckan. Batteriet åldras snabbare om det laddas när det är kallare än 5 grader. Så låt det gärna ligga i rumstemperatur en stund innan du laddar.

Cyklar i lägre prisklasser brukar kunna klara 3–5 mil med fullt batteri. De mer påkostade motorsystemen kan klara över 10 mil, åtminstone om man kör på lägsta motoreffekt. Det kan vara värt att notera att ett stort batteri som ger lång körsträcka förmodligen betyder mycket för batteriets livslängd. Då blir det färre laddningscykler som sliter på batteriet.

Nytt batteri är en kostnad man får räkna med i framtiden, eftersom de har begränsad livslängd. De tappar successivt i lagringsförmåga, och efter 600–800 laddcykler (varje laddcykel kan bestå av flera delladdningar) kan det vara dags för ett nytt. Några tillverkare lovar upp till 1 000 laddcykler. Räkna med 3 000–6 000 kronor för ett nytt batteri.

Någon snabbladdning finns inte på cykelbatterier, det kan 3-4 timmar eller mer att ladda fullt. Det följer alltid med en laddare till cykeln, en klump på något kilo, som kan tas med på längre färder. Ladda inte batteriet om det är nedkylt, speciellt om det är kallare än 5 grader, för det sliter ut batteriet snabbare. Bäst är att ladda vid rumstemperatur.

Inför köp, kolla om batteriet är lätt ta loss och sätta tillbaka. Cykeln blir ju mindre stöldbegärlig utan batteri, och du vill säkert ladda inomhus. Självklart ska det finnas batterilås, men vi har hittills inte sett cyklar utan sådant lås.

Viktigt att känna till är att batteriet kan förstöras om det ligger en längre tid urladdat. Några dagar med tomt batteri är sällan skadligt, men om cykeln får gå i vintervila måste det underhålladdas med ett par månaders mellanrum.

6. Övrigt att tänka på!

Manöverknappar

Elcyklarnas displayer och manöver-knappar finns i många varianter, och det är en smaksak vad som passar dig. Den som vintercyklar med grova handskar bör dock kolla lite extra på manöverknapparna, som i en del fall kan vara rätt små och pilliga.

Många trappor?

Med gåassistans drar motorn i promenadhastighet. Kan vara riktigt smidigt när man ska baxa upp cykeln i en brant passage. Kolla gärna om det är enkelt att få igång och manövrera gåassistansen.

Provcykla!

När du provcyklar ska du känna efter hur pass följsam motorstyrningen är. Reagerar elmotorn snabbt och exakt på hur fort och hårt du trampar? Prova gärna hur motordriften känns i tunga uppförsbackar, i synnerhet om du har mycket backar i din cykelvardag. Kolla även hur cykeln känns med helt avstängd eldrift, för att få en uppfattning av hur det blir med urladdat batteri. Här kan det vara viss skillnad; en del cyklar blir tungtrampade utan motor, medan andra är överraskande pigga utan.

FAKTA

Att tänka på

Under 10 000 kr? 

Välj ett känt varumärke från
en pålitlig butik

Superbillig modell? Kolla att
reservdelar går att få.

Köpa elcykel på distans?
Kolla med din lokala cykelverkstad om de kan serva och reperera eldriften.

15 000 – 20 000 kr +

Dyrare elcyklar kräver oftast en extra värde­försäkring om man ska  få full ersättning.

Laddad batterifakta

Wh (Wattimmar) anger storleken på ­batteriets förmåga att lagra energi. ­
Ju fler Wh desto längre körsträcka.

Urladdningstakt (discharge rate) anger den högsta strömstyrkan (A-Ampere) som kan tas ur en battericell utan att den skadas. Ju högre värde desto mer ström, vilket ger en starkare motor.

Är batteriet är lätt att ta loss?
Kolla om det är smidigt – cykeln blir mindre stöldbegärlig utan batteri.

ta hand om batteriet
Underhållsladda om du exempelvis
låter cykeln gå i vintervila.

Annons
Annons
Annons
Annons