Köpguiden – Hitta rätt i komponentdjungeln

 Det är stor skillnad mellan mittmotor och navmotor, mellan olika bromsar och växlar. Här får du den ultimata guiden till elcykelns viktigaste komponenter, så att du kan välja rätt. 

Växlar: Navväxel eller utanpåliggande växlar?

Bild: 2018-06/navv-xel.jpg
Navväxeln är inkapslad vilket skyddar den mot vinterns smuts.

Vanliga stadscyklar, typ vanlig dam eller herrcykel, har för det mesta inbyggda navväxlar i bakhjulet. På sportigare cyklar är det utanpåliggande växlar som gäller, det ger fler växlar och mindre energiförluster.

Navväxlarna är inkapslade i navet och mer skyddade mot smuts, som i synnerhet vintertid kan vara riktigt besvärande på utanpåliggande växlar.

En stor fördel med navväxeln är att kedjan inte behöver röra sig i sidled, vilket gör att man kan köra med ett täckande kedjeskydd och därmed ha en renare kedja. Dock är det få cykeltillverkare som bemödat sig med sådana kedjeskydd.

Inkapslingen gör en del för att skydda, framför allt mot smutsen. Men fukten är svår att helt stänga ute, och får man in fukt i en navväxel kan det vara svårt att bli av med den. Fukten gör att växlarna börjar kärva när temperaturen går under noll.

Förvaring inomhus vintertid, är givetvis att rekommendera. Å andra sidan kan varmgrader inomhus gynna oxidation och rost.

Enklare cyklar har endast tre navväxlar, men det vanligaste på elcyklar är sju eller åtta växlar. Det kan tyckas motsägelsefullt att elcykeln med motorhjälp behöver fler växlar, men man ska tänka på att elcykeln kan köras både sakta och fort.. Hastighetsvariationerna kan vara stora, så då behövs det fler växlar.

Utanpåliggande växlar är valet när man vill ha fler växlar, det kan vara tio eller elva på elcyklar.. I sådana växelsystem styrs kedjan till olika drev på utsidan av navet samt framdrevet för att få olika utväxling. Det är inte vanligt, men det finns elcyklar som har dubbla klingor vid vevpartiet, vilket ger dubbelt antal växlar.

En fördel är att det är en relativt enkel mekanik, till skillnad för navväxlar, vilket gör att kraftförlusten är mindre. Det går lite lättare att cykla.

Utanpåliggande växlar slits ganska hårt av grus och salt. Och vid mycket snö kan växelföraren och kassetten (alltså kuggdrevet på bakhjulet) kladda igen, så det inte går att växla.

Utanpåliggande växlar kräver som regel lite mer skötsel. Att serva genom att regelbundet tvätta av och även smörja kedjan är något som alla kan gör själva.

Bild: 2018-06/utanp-liggande.jpg

Bild: 2018-06/utanp-liggande-utsatt.jpg
Utanpåliggande växlar är utsatta på vinter, de får ta emot mycket smuts och kan becka igen av snö.

Navväxel

Plus

    Inbyggd och skyddad mot smuts

Minus

    Lite mer kraftförlust, färre växlar

Utanpåliggande

Plus

    Mindre kraftförlust, många fler växlar, större avstånd mellan högsta och lägsta växel.

Minus

    Utsatta under vinter, kräver lite mer skötsel

Bromsar: Skivbroms, navbroms eller fälgbroms?

Bild: 2018-06/f-lgbroms.jpg
Rullbroms är valet för den som vill slippa underhåll.

Det finns flera olika bromstyper, alla med sina för- och nackdelar. Här reder vi ut vad som skiljer fälgbroms från navbroms och skivbroms, för att ta de vanligaste broms-typerna. 

V-bromsen, eller fälgbromsen, är en enkel och lätt konstruktion som kan ha mycket bra bromsverkan om den är väl justerad och bromsbackarna är fräscha. Fälgbroms fungerar genom att bromsklossar pressas mot fälgen.

V-bromsar förekommer oftast på enklare vardagscyklar. Samtidigt är de så effektiva att de måste hanteras med försiktighet. De kan låsa hjulet om man bromsar häftigt, med risk för att cyklisten flyger över styret. Därför är vissa v-bromsar utrustade med en slags bromsdämpare på bromsvajern.

Men v-bromsen har nackdelar, som att de kan slitas snabbt och kan kräva en del justering. Dessutom åldras bromsbackarna av gummi. Och de kan förlora en del bromseffekt av regn och fukt. 

Skivbromsar har slagit igenom stort under de senare åren, bland annat då de har riktigt bra bromsverkan. De är inte känsliga för väder, och behåller broms-verkan även när regnar eller snöar. Normalt är servicebehovet litet och de är inte så utsatta för slitage. 

Skivbromsar finns både som mekaniska eller hydrauliska. Särskilt de hydrauliska är avancerade och inget som vanliga cyklister meckar med själva.

Hydrauliska har dock riktigt bra bromskänsla och ska i princip vara justeringsfria, beroende på att bromsklossarna oavsett slitage håller rätt avstånd till bromsskivan.

De mekaniska är inte lika känsliga att bromsa som hydrauliska, och de kan kräva mer underhåll och justering.

Navbromsen brukar vi hitta i bakhjulet på cyklar med fotbroms. De är skyddade mot smuts genom inkapsling i navet vilket innebär litet servicebehov. Trumbromsen är en ganska enkel konstruktion. De består i huvudsak av en roterande bromstrumma, som bromsbackarna trycks mot. 

Trumbromsarnas har fördelen av att de bromsar lika bra oavsett väderlek eller luftfuktighet, och de kräver inte mycket underhåll.

En tydlig nackdel är att de inte är så reaktionssnabba. Det tar några tiondels sekunder för cyklisten att hejda trampandet, och vända pedalernas riktning för att kunna få bromsverkan. Trumbromsarna är inte lämpliga i långa utförslöpor, då de kan överhettas om man bromsar länge.

Rullbroms anses som den bästa bromsen för vardagscyklisten, som vill ha en underhållsfri cykel. Rullbromsen sitter inne i navet och är alltså skyddad mot vädrets inverkan. Vanligen hittar man den i framhjulet, inte lika ofta i bakhjulet. Den aktiveras med bromshandtag på styret.

Rullbromsens konstruktion har ett centralt placerat kamhjul som påverkar ett antal rullar, som i sin tur pressar bromsbanden utåt. Med denna konstruktion nyttjas hela bromsytan. 

I princip kan man använda den utan service, fram tills dess att den börjar tjuta vid inbromsning. Servicen består av att trycka in lite rullbromsfett genom ett litet hål i bromsskölden.

Bild: 2018-06/skivbromsar.jpg
V-bromsen eller fälgbromsen, tar bra om den är i gott skick, men känslig för slitage och regn.

Motor: Mittmotor eller navmotor?

Bild: 2018-06/navmotor.jpg
Eftersom navmotorn är en del av hjulet gör det att motorn roterar med fast utväxling. Man kan alltså inte växla ned när det går tungt.

Det är stor skillnad mellan mittmotor och navmotor. Mittmotorn är ihopbyggd med pedalerna, medan navmotorn sitter i centrum av cykelns fram- eller bakhjul. Egenskaper skiljer ordentligt mellan motortyperna.

I Tyskland, ett land där elcyklarna är mer etablerade, har i princip alla elcyklar mittmotor. I Sverige har det hittills mest sålts cyklar med navmotor. En förklaring är det lägre priset på navmotorerna, men med den statliga elcykelpremien tycks detta förändras. Leverantörerna har sett att allt fler vågar satsa på mittmotor, för den har flera fördelar.

De mittmotorer man oftast hittar på den svenska marknaden är från Shimano, Bosch, Yamaha och Bafang (heter E-going på Crescents cyklar). Vår erfarenhet är att det är väl fungerande och tekniskt pålitliga system, med bra prestanda.

Det finns ytterligare leverantörer av mittmotorer, med mindre marknadsandelar. Mittmotor är valet om man vill ha en drivlina som reagerar naturligt på hur du trampar. De är försedda med sensorer som känner av hur hårt och med vilken kadens (trampfrekvens) du trampar. Trycker man på hårdare på pedalerna kommer kraften naturligt, man känner sig bara starkare.

Mittmotorn kan dessutom nyttja cykelns växlar, så att man kan välja utväxling på samma sätt som i en bil. Går det tungt växlar du ner, och mittmotorn arbetar på ett högre varvtal. Man kan alltså dra tyngre och i brantare backar än med den enklare navmotorn. För att inte tala om accelerationen.

Mittmotorn är också mer energieffektiv än navmotorer. Med samma batteristorlek kan man grovt sett räkna med dubbla körsträckan med mittmotorn. Nöjer man sig med lägsta assistansnivån på en mittmotor, så är 12-13 mil ingen orealistisk körsträcka på en laddning under goda förutsättningar. Och skulle du tycka 12 mil per laddning är lite fjuttigt, finns det elcyklar med dubbla batterier. 

En nackdel med mittmotor dock är att den sliter mer på kedjan och växlarna, eftersom de utsätts för mycket mer kraft än på navmotorn. Prislappen för motorsystemet är också betydligt högre, räkna med att cykeln kostar minst 20 000 kr. För att inte tala om batterierna, reservbatterier till mittmotorn kan kosta 5000-6000 kr. Å andra sidan verkar kvaliteten på dessa betydligt bättre.

Vi kan notera att egenskaperna skiljer mellan olika motorsystemen, så det kan vara värt att testa och jämföra vilket som passar din körstil. Testa också uppförsbacke med mycket last. Lyssna också på motorn, de skiljer rätt mycket i ljudnivå. Några motorsystem har ett tydligt vinande ljud, som kan vara rätt påtagligt.

Så var det navmotor, som kan hittas på riktigt billiga elcyklar, en del tyvärr av enklare kvalitet. Men väljer du navmotor från en etablerad cykelleverantör så är det grejor som fungerar som det är tänkt.

Navmotor sitter alltså i hjulets centrum, vanligast är i framhjulet vilket har fördelen att drivkraften då fördelas tydligt. Motorn driver framhjulet och tramporna driver bakhjulet.

Att navmotorn är en del av hjulet gör att motorn roterar med fast utväxling. I lägre hastigheter blir det inte lika mycket kraft, som vid högre hastigheter där man får ut mer vridmoment och ork. I praktiken dock inte något större problem, elmotorn ger ändå ett ordentligt krafttillskott som gör cyklingen betydligt lättare. Men i riktigt branta backar, så ger mittmotorn tydligt mer kraft.

Navmotorernas effekt brukar regleras av en så kallad rotationssensor, som känner av om pedalerna roterar. Det räcker alltså att pedalerna snurrar för att motorn ska dra med vald assistansnivå, vilket gör motorstyrningen mindre exakt. Drivningen kan bli lite ryckig på hög effekt. På en del elcyklar kan det vara viss fördröjning från det att man börjar trampa tills dess att motorn börjar dra. Vilket kan störa om man snabbt vill accelerera.

Det kan noteras att pedalsensorn kan nyttjas till att framföra elcykeln med minimal kraftansträngning. Det räcker ju med att rotera pedalerna så driver motorn. Det late cyklisten kan då välja att trampa lite saktare än vad som behövs för att även driva cykeln, och låta motorn göra sköta framdrivningen. Detta är dock inte riskfritt, eftersom motorn belastas betydligt hårdare än avsett.

Möjliga körsträckor är ingen exakt vetenskap, men räkna mellan fyra och sex mil med fullt batteri.

Navmotorernas svaga punkt är av allt att döma planetväxeln, som överför motorkraften till drivaxeln. Planetväxeln består av tre kugghjul av nylon. Orsaken till att dessa är plast är bland annat för att minimera motorljudet. 

Dessa kugghjul sätter dock vissa gränser för belastning och användning. Hård belastning på en navmotor ökar slitaget och kortar livslängden på dess kugghjul. Uppstår tydliga oljud från navmotorn är det med största sannolikhet kugghjulen som havererat, men det är inte fullt lika allvarligt som det låter. Det är enkelt för en cykelverkstad att sätta in nya kugghjul. Kostnaden bör hamna i storleksordningen en tusenlapp. 

Bild: 2018-06/mittmotor-bosch.jpg
Mittmotorn driver över bakhjulets växlar. Därmed går det att växla ned, för att få extra kraft i backar.

Mittmotor

Plus 

    Starkare, bra cykelkänsla, långa körsträckor.

Minus

    Dyr i inköp, sliter mer på kedja och växlar

Navmotor

Plus 

    Lågt pris, enkel konstruktion

Minus

    Mindre ork i backar, kortare körsträcka per laddning

Annons
Annons
Annons