Vilken broms är bäst?

Väl fungerande bromsar är grundläggande säkerhet på cykeln. Inte minst på en tung och snabb elcykel vill det till att bromsarna verkligen lyder cyklistens önskan om dämpad fart, eller ibland tvärnit. Det finns flera olika typer, alla med sina för- och nackdelar. Här reder vi ut vad som skiljer dem åt.

Text och foto: Björn Åslund Ur Allt om Elcyklar nr4 2017

Förra våren blev det stort fokus på elcyklarnas bromsar. Det var Testfakta som granskade några vanliga elcyklars bromsar, och resultatet pekade på att flertalet hade otillräckliga bromsar. Testfaktas ­resultat ifrågasattes av cykelleverantörerna, som menade att elcyklarnas bromsar var effektiva.

Verkligheten är dock inte alls så illa. Åtminstone har vi redaktörer som gör tidningen och testat många elcyklar inte funnit särskilt mycket frågetecken kring bromsar. Tvärtom är det nästan alltid riktigt bra bromsverkan på nya testade elcyklar. Man behöver inte ha värsta hydrauliska skivbromsarna, även cyklar med en enklare fälgbroms kan ge riktigt bra bromsverkan. 

Dock ska det sägas att dessa väl fungerande bromsar hittar vi på nya cyklar, som ännu inte utsatts för användning, slitage och smuts. För man ska vara medveten om att cyklande kan vara grymt mot bromsarna. Efter många mil i ur och skur kan den väl fungerande bromsen har tappat mycket av bettet. I synnerhet som vi cyklister inte alltid prioriterar service och underhåll.

Med elcykeln blir ju hastigheterna lite högre, och cykeln tyngre, så det finns all anledning att ha lite mer koll på bromsarna än när man harvar runt på en gammal skrutthoj.

Här går vi igenom hur bromstyperna fungerar, och tittar på olika för- och nackdelar. Vi ger även tips på enklare service, som de flesta bör kunna klara. 

  Tips! ”Laga cykel” är en informativ sajt med många tips om hur man fixar med cykeln, bland annat om bromsar: lagacykel.se

V-BROMS/FÄLGBROMS

Bild: 2018-04/f-lgbroms.jpg

V-bromsen, eller fälgbromsen, är en enkel och lätt konstruktion som kan ha mycket bra bromsverkan om den är väl justerad och bromsbackarna är fräscha. Fälgbroms fungerar genom att bromsklossar pressas mot fälgen.

V-bromsar förekommer oftast på enklare vardagscyklar, men också på racercyklar (de väger lite). Samtidigt är de så effektiva att de måste hanteras med försiktighet. De kan låsa hjulet om man bromsar häftigt, med risk för att cyklisten flyger över styret. Därför är vissa v-bromsar utrustade med en slags bromsdämpare som är monterad på bromsvajern.

Men v-bromsen har nackdelar, som att de kan slitas snabb och kan kräva en del justering. Dessutom åldras bromsbackarna av gummi. Och de kan förlora en del broms­effekt av regn och fukt. 

Eftersom det är en enkel konstruktion, kan de flesta göra grundläggande justering och service på v-bromsen.

Problem & lösningar

Feljusterade och slitna v-bromsar är mer regel än undantag. Osmorda vajrar kärvar och brombeläggen sitter på sniskan, och tar bara med hälften mot fälgen. Dessutom kan avståndet mellan belägg och fälg ökat till en centimeter eller mer. Inte mycket till broms. Ändå är broms­justering ett jobb på några ­minuter och kräver oftast inga andra färdigheter än att man justerar några muttrar.

Om man måste trycka in bromshand­taget väldigt långt innan bromsen tar, då är det dags att spänna bromsvajern. Man kan börja med att vrida på justeringsskruven på bromshandtaget, man skruvar den utåt för att öka vajerspänningen. Tvingas du skruva ut justeringsskruven ända till ytterläget, så måste du istället lossa på skruven på bromsarmen.

På bromsen sitter en liten skruv som reglerar hur mycket bromsarmarna ska röra sig. Skruva så att båda bromsarmarna fjädrar tillbaka ungefär lika mycket på båda sidorna. Kolla även så att beläggen ligger rätt i höjdled mot fälgen.

Justera så att bromsbeläggen ligger två–tre milimeter från fälgen. Om fälgen tar i på grund av skevhet så kan det vara läge att rikta hjulet. Glöm inte att smörja mellan skänklarna där bromsarmarna lagras mot fästbulten. En skvätt CRC 5-56 brukar lösa upp kärvande bromsar.

Bromsvajer i dåligt skick kan försämra bromsen. Dra ut vajern ur höljet, smörj (med olja, inte fett) eller byt om den är risig.

Tips

Om det regnar, bromsa några gånger extra, för att hålla bromsen torr.

NAVBROMS/TRUMBROMS

Bild: 2018-04/trumbroms.jpg
Trumbromsen kräver lite underhåll, men har några nackdelar.

NAVBROMS/TRUMBROMS

Navbromsen är den bromstyp som vi ­brukar hitta i bakhjulet på cyklar med fotbroms. De är skyddade mot smuts genom inkapsling i navet vilket innebär litet servicebehov. Trumbromsen är en ganska enkel konstruktion. Den består i huvudsak av en roterande bromstrumma, som bromsbackarna trycks mot. 

Trumbromsarna har fördelen av att de bromsar lika bra oavsett väderlek eller luftfuktighet, och de kräver inte mycket underhåll.

En tydlig nackdel är dock att de inte är så reaktionssnabba. Det tar några tiondels sekunder för cyklisten att hejda trampandet, och vända pedalernas riktning för att kunna få bromsverkan. Dessutom finns risken för förlorad bromsförmåga om kedjan hoppar eller brister. Har man en fotbromsad cykel måste man ha koll på att kedjan är lagom sträckt, så att den inte kan hoppa av.

Trumbromsarna är inte lämpliga i långa utförslöpor, då de kan överhettas om man bromsar länge.

Tips

Se till att kedjan är ordentligt sträckt, så den inte hoppar. Cykeln kan då tappa bromsförmåga.

SKIVBROMSAR

Bild: 2018-04/skivbroms-2.jpg

Skivbromsar har slagit igenom stort ­under de senare åren, bland annat beroende på att det har riktigt bra broms­verkan. De är inte känsliga för väder, och behåller bromsverkan även när det regnar eller snöar. Normalt är servicebehovet litet och de är inte så utsatta för slitage. 

Skivbromsar finns både som mekaniska eller hydrauliska. Särskilt de hydrauliska är avancerade och inget som vanliga cyklister meckar själv.

Hydrauliska har dock riktigt bra bromskänsla och ska i princip vara justeringsfria, beroende på att broms­klossarna oavsett slitage håller rätt avstånd till bromsskivan.

De mekaniska är inte lika känsliga att bromsa som hydrauliska, och de kan kräva mer underhåll och justering.

Problem & lösningar

Skrikande skivbromsar är ett vanligt problem, och det beror på att skivan vibrerar snabbt. I en del fall så kan skrikandet försvinna, om det är nya bromsar som inte blivit inkörda.

Den vanligaste orsaken till skrikandet är att det kommit smuts, fett eller olja på bromsarna, som gör att klossarna inte riktigt får grepp. På grund av smutsen så börjar de vibrera och för oljud. En riskabel situation är om man smörjer kedjan med oljespray, för då kan en del av oljepartik­larna hamna på bromsskivan.

Rengöring av skiva och bromsklossar kan vara svårt. Det krävs också att man vet hur man monterar tillbaka allt exakt rätt.

Ibland räcker inte rengöring, det kan vara tjockt med olja som sugits upp av bromsklossarna. Det är då lämpligt att byta både skiva och klossar, eftersom delarna slits ihop. Byter man bara klossarna kan det innebära att man har en sliten del med en ny del, som kanske misspassar.

Något som kan hända med hydrauliska skivbromsar, är att det kommit in luft i systemet. Det märker man genom att bromshandtagen måste dras långt in, innan bromsverkan blir tydlig. Att lufta skivbromsarna är ett komplicerat arbete som kräver specialutrustning, som man bör lämna till en cykelreparatör.

Tips

Med skivbromsar på cykeln ska man undvika att bromsa länge och lätt, det kan bidra till att det bildas beläggningar på skivan, som kan bidra till skrikande. Bromsa istället hårt och kort, för att hålla bromsarna rena.

Hållbromsskivorna rena. Var försiktig med sprayolja.

RULLBROMS

Bild: 2018-04/rullbroms.jpg
Rullbroms är valet för den som vill slippa underhåll.

Brukar anses som den bästa bromsen för vardagscyklisten, som vill ha en underhållsfri cykel. Rullbromsen sitter vid sidan av navet. Vanligen hittar man den i framhjulet, inte lika ofta i bakhjulet. Den aktiveras med bromshandtag på styret.

Rullbromsens konstruktion har ett centralt placerat kamhjul som påverkar ett antal rullar, som i sin tur pressar bromsbanden utåt. Med denna konstruktion nyttjas hela bromsytan. Bromsbanden är dessutom i stål och slits väldigt lite.

I princip kan man använda den utan service, fram till dess att den börjar tjuta vid inbromsning. Servicen består av att trycka in lite rullbromsfett genom ett litet hål i bromsskölden.

FAKTA

Så bromsar du rätt

Den som cyklat mycket och länge på en äldre standardcykel är van vid att mest använda fot­bromsen. Byter man sedan upp sig till en ny modern elcykel, som har bromsar i både bak- och framhjul, så är det dags att tänka om. Man ska inte alls bromsa mest med bak­hjulet, utan tvärtom lägga mycket av bromskraften på framhjulet. Orsaken är helt enkelt att vid in­bromsning förskjuts tyngdpunkten mot cykelns främre delar, och det krävs mer bromsverkan på framhjulet.

Men det finns förstås undantag, situationer där man istället bromsar mest med bakhjulet. Främst handlar det om när vägbanan är hal eller grusad. Bromsarna man då för hårt
med framhjulet, finns risk för okontrollerad framhjulssladd.

Annons
Annons
Annons